Styrelsen för Elöverkänsligas förening i Skellefteå avser att prioritera boendefrågan inför höstens val.
Elöverkänslighet är sedan 1995 ett godkänt funktionshinder. Därför erhåller Elöverkänsligas Riksförbund årligen statliga bidrag för sin verksamhet.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning fastslår att alla människor, oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara delaktiga i samhället på jämlika villkor och kunna ta del av sina mänskliga rättigheter.
Detta förutsätter dock att man har ett boende som ger trygghet för den elöverkänslige med möjlighet till vila och återhämtning. Det borde vara en självklarhet att få ha en fristad i sitt eget hem. För de flesta elöverkänsliga är så inte fallet. Den explosionsartade utbyggnaden av trådlös teknik i samhället har tyvärr gjort att många elöverkänsliga tvingats flytta upprepade gånger. Vårt riksförbund har medlemmar som flyttat upptill tjugo gånger. Det är de luftburna radiovågorna (mikrovågorna) som är det största problemet, t.ex. wifi från omgivningen. Strålningen passerar genom väggar, fönster, tak samt golv och in till den elöverkänslige i dennes bostad och kan ofta ge omfattande besvär. Enda möjligheten att få det drägligare är att elsanera bostaden, en mycket kostsam åtgärd. Endast ett fåtal svenska kommuner erbjuder drabbade bidrag till elsanering.
Som elöverkänslig står man maktlös inför det intrång från omgivningen som den trådlösa tekniken gör. Vi anser att det är det en form av övergrepp.
Att ha en fristad i sitt eget hem bör vara en grundläggande mänsklig rättighet. Att därtill tvingas betala för åtgärder med avskärmning mot omgivningens mikrovågor som den elöverkänslige oförskyllt utsätts för, det är inte rimligt.
Där borde samhället, som till stor del ansvarar för dagens teknikutbyggnad, gå in och ta kostnaderna för de elsaneringsåtgärder som oftast ger en stor förbättring av boendemiljön för den drabbade.
Även elöverkänsliga blir äldre och drabbas ibland av sjukdom. Om man fram till denna tidunkt i bästa fall lyckats få till ett acceptabelt boende, utifrån sin funktionshindersvariation, kan situationen ändå bli akut om personen i fråga behöver flytta till ett omsorgsboende. Inom dessa institutioner används den trådlösa tekniken (med wifi, larm, mobiltelefoner, rörelsesensorer, trådlös temperaturavkänning osv) i så stor omfattning att en flytt dit ofta blir omöjlig. Den belysning som används där är också ett stort bekymmer för elöverkänsliga med ledlampor/lågenergilampor o/e lysrör.
Utifrån FN:s konvention, där jämlika villkor betonas, bör kommuner och sjukvårdsinrättningar m.fl. kunna tillhandahålla elsanerade lokaler
när behov uppstår.
I sin resolution 1815 (2011) rekommenderar Europarådet sina medlemsstater bl.a att ……
(punkt 8.1.4.) … ägna särskild uppmärksamhet åt elöverkänsliga människor som lider av ett syndrom som medför överkänslighet mot elektromagnetiska fält och införa särskilda åtgärder för att skydda dem, inklusive att inrätta strålningsfria zoner som inte täcks av trådlösa nätverk.
