I sin essä på sajten Parabol ifrågasätter Susanne Dodillet hur 5G-infrastrukturen byggs ut i Sverige utan tillräcklig insyn, reglering och debatt. Hon beskriver sin personliga upplevelse när okända arbetare oväntat installerade 5G-master ovanför hennes lägenhet, vilket ledde henne till att undersöka processen kring 5G-utbyggnaden.
Hon upptäcker att 5G-master inte längre kräver bygglov enligt ett beslut från Mark- och miljööverdomstolen 2022. Telekombolagen har fri tillgång till offentliga byggnader och infrastruktur, och fastighetsägare kan inte säga nej. EU:s Gigabitinfrastrukturförordning från 2024 driver på denna utveckling ytterligare, vilket innebär att digitaliseringen ges högre prioritet än medborgarnas möjlighet att ifrågasätta eller påverka besluten.
Dodillet uttrycker oro för att det saknas kontroll över hälso- och säkerhetsaspekter av 5G-strålning. Myndigheter som Strålsäkerhetsmyndigheten och Miljöförvaltningen verkar i stor utsträckning lita på operatörernas egna mätningar och rapporter. Detta leder till en situation där ingen riktigt vet hur strålningen påverkar människors hälsa på lång sikt.
Hon kopplar 5G-utbyggnaden till en bredare utveckling där artificiell intelligens, digitalisering och uppkopplade sensorer skapar en ”cyber-fysisk värld”, där vår verklighet blir alltmer styrd av algoritmer och digitala system. Hon menar att detta är en maktförskjutning från medborgarna till stora företag och statliga myndigheter, där visionen om en ”smidig digital verklighet” riskerar att tränga undan det analoga, mänskliga livet.
Slutligen argumenterar Dodillet för vikten av att värna rätten till ett analogt liv. Hon varnar för att människor passivt accepterar en alltmer digitaliserad tillvaro, där AI och teknologi formar våra beslut och beteenden. Hon uppmanar till en kritisk diskussion om huruvida denna utveckling är önskvärd och om vi verkligen behöver mer AI och digitalisering i våra liv.
Källa:
https://www.parabol.press/ratten-till-ett-analogt-liv/
